Jag sitter här, försöker peppa till att gå till skolan, som jag har varit lite dålig på att göra sista tiden. Har inte haft ens en lite gnutta lust. Men när olusten förvandlas till dåligt samvete och man stannar hemma för att man inte varit på skolan och inte orkar för att man ligger efter – det är då det är dags att ta tag i det igen. Visst, så mycket kanske jag inte varit borta egentligen – om man jamför med förra året – hemskt! Men nu har jag fått lite pepp av två goa vänner, gjort mig fin – så nu känner jag mig ganska tillfreds med att gå till skolan idag. Jag har en kort dag, det känns bra. Slutar 11.30 och då ska jag förhoppningsvis iväg och rida.
Även träningen och maten har det var sådär med den här veckan, även de sundaste och mest tränings och kost-vana människorna får veckor ibland där man inte orkar göra något. Den här veckan har jag haft en sån vecka. Tänker på hur kasst jag mår när jag inte tränar och äter som jag ska, och inser ganska fort att den tappade skollusten förmodligen hänger ihop med tränings-bristen.
Jag kikar ut genom fönstret och inser att det fortfarande är mörkt, och klockan är 07.40, varför kan inte julen vara här nu, så vi kan komma in i Januari, åka till spanien, genomlida kalla februari och sen få vår? 
Minns ni tidigare när jag skrev om att jag alltid kommer försent? Nu har jag suttit här, färdig med allt, i säkert en kvart. Det är helt otroligt och första gången i höst jag är färdig långt innan jag behöver vara det!
Nu ska jag njuta lite av att jag är så duktig på att vara i tid idag!
Kläm!
Skitgott! Älskling gjorde mig sällskap i köket och hjälpte mig med maten (vi hjälps i princip alltid åt). 
Nu är den iaf officielt kidnappad av mig och jag tänker inte ge tillbaks den utan att få något väldigt bra tillbaks 
Så man får hålla koll på sin häst!