Sitter här, hemma, dagen till ära, och har alldeles nyss blivit väckt av min tokiga hund, efter ett totalt nedslickat ansikte och en hund på typ 50 kg som klättrar upp i sängen, så är det svårt att sova! Men han är go, man blir så glad varje dag när han, lika lyckligt dag efter dag kommer och väcker en. Idag hade jag dock “tur” Alex, började klockan sju imorse och var ut med honom då. Annars brukar Herr Biff väcka mig runt halv sex 
Trots att vi haft den här lilla spjuvern i mindre än en vecka så är jag redan så himla förtjust i denna tokmysiga hund.
Jag funderar precis på vad jag ska käka för frukost, innan jag inser att jag faktiskt inte har så mycket att välja mellan – och jag är dessutom inte så tokpigg på att äta frukost längre. Men det får bli lite yoghurt och kanske en knäckemacka
Undrar vart jag ska gå med Biffen idag, det är så himla blåsigt ute, tror att jag blåser bort om jag går där det är öppet, så jag måste lista ut någon bra väg som inte är ute bland de öppna fälten. Det positiva med att det blåser är ju dock att snön tinar jättefort! 
Ge oss sommar nu!
Hej. Vad kul du börjat blogga igen. & kanske är det just när du har dessa svackor kommer som bloggen är extra viktigsjälv för dig , ett instrument för att verkligen ha som motivation. Du tvingas ju skriva vad du äter o gör här & kanske får du upp ett "aha" när du skriver ner allt.
SvaraRadera& alla har ju dipar gäller bara att ge sig fan på att komma ur dem & komma in i rätt rutin igen för visst tusan måste man unna sig.
Jag har ätit våfflor idag & visst fasen förtjänar jag det trots jag har mängder av kilon kvar att gå ner.
//Fröken j